Svenska Dagbladets Bragdguld

Svenska Dagbladets guldmedalj, eller Bragdguldet, har delats ut sedan år 1925 och sedan 2001 delas priset ut på Svenska Idrottsgalan. Medaljörer utsågs de första åren genom omröstning bland Svenska Dagbladets läsare, därefter av en nämnd, vilken numera består av tidningens chefredaktör och sportchef samt högst tolv andra ledamöter.

Bragdguldet ges till ”årets främsta svenska idrottsbragd”. Pristagarna kan endast sammanlagt få utmärkelsen två gånger. Hit hör Ingemar Stenmark (1975, 1978), Björn Borg (1974, 1978) samt Anja Pärson (2006, 2007) som har alla fått Bragdguldet vid två tillfällen.

Samtliga vinnare av Bragdguldet:
2016 Henrik Stenson
Meriter: Seger i British Open
Motivering: För barriärbrytande bragd, vunnen med iskyla och teknisk briljans efter historisk duell.

2015 Sarah Sjöström
Meriter: 2 guld, 2 silver och 1 brons vid långbane-VM. 3 guld och 1 silver vid kortbane-VM.
Motivering: För explosiv viljekraft, dubbla världsrekord och en historisk guldkavalkad.

2014 Damstafettlaget, längdskidor
Meriter: OS-guld 4x5km stafett.
Motivering: “Vunnet genom laganda och starka individuella prestationer, krönt av magisk spurt.”

2013 Johan Olsson, längdskidor
Meriter: VM-guld 50km klassisk stil, VM-silver 15km fri stil, VM-silver stafett (4x10km)
Motivering: “För stort mod över fem mil, en högklassig fysisk och mental bragd”.

2012 Lisa Nordén, triathlon
Meriter: Olympisk silvermedaljör i London efter målfoto och sammanlagd världsmästare under året.
Motivation: ”För en serie bragder där silvret blev till guld”.

2011 Therese Alshammar, simning
Meriter : VM-Guld i 50m fritt i Shanghai
Motivering: ”För ett överlägset VM-guld, vunnet med explosivitet och känsla, en oslagbar kombination.”

2010 Herrstafettlandslaget, längdskidor
Meriter : OS-guld i Vancouver
Motivering: ”För OS-guldet. En efterlängtad bragd, byggd av fulländat taktiskt lagarbete och segervilja.”

2009 Helena Jonsson, skidskytte
Meriter: Ett guld, ett silver och ett brons i VM 2009.
Motivering: ”Iskall precision i ett exceptionellt svårt läge.”

2008 Jonas Jacobsson, sportskytte
Meriter: Tre guldmedaljer i Paralympics.
Motivering: ”För bragdartad upphämtning till guld i Paralympics – en sann skyttekung”

2007 Anja Pärson, alpint
Meriter: VM-guld i super-G, superkombination och störtlopp. VM-silver i lagtävlingen och VM-brons i slalom.
Motivering: ”För suverän medaljskörd i Åre-VM – en bragd i särklass!”

2006 Anja Pärson, alpint
Meriter: OS-guld i slalom och OS-brons i störtlopp och kombinationen.
Motivering: ”Suverän triumf i maximalt pressat läge – Mästarklass!”

2005 Kajsa Bergqvist, friidrott
Meriter: VM-guld i höjdhopp.
Motivering: ”För att med största mod och beslutsamhet ha övervunnit alla hinder och med en enastående återkomst erövrat VM-guldet.”

2004 Stefan Holm, friidrott
Meriter: OS-guld i höjdhopp.
Motivering: ”För det olympiska guldhoppet i Aten: från förtvivlan till succé, ett sagolikt ögonblick i svensk idrottshistoria.”

2003 Carolina Klüft, friidrott
Meriter: VM-guld i sjukamp, tredje kvinna genom tiderna över 7000 poäng.
Motivering: ”För dubbla VM-guld, genom magnifik mångsidighet, styrka i kris och inspirerande glädje”

2002 Susanne Ljungskog, cykel
Meriter: VM-guld, sammanlagd tvåa på klassikern Tour de France.
Motivering: ”För sensationellt VM-guld, taktisk kyla och het vilja i pressat läge.”

2001 Per Elofsson, längdskidor
Meriter: Två VM-guld, på 15 km och jaktstart. VM-silver i stafett. Totalseger i världscupen.
Motivering: ”Okuvlig beslutsamhet, stilfull gulddubbel – både klassisk och fri.”

2000 Lars Frölander, simning
Meriter: Guldet på 100 meter fjäril i OS plus VM-gulden och världsrekorden på kort bana och EM-gulden på lång bana.
Motivering: ”För en makalös finish i maximal konkurrens, viljan blev till guld!”

1999 Tony Rickardsson, speedway.
Främsta meriter: Individuella VM-guld 1994, 1998 och 1999. VM-silver 1991 och 1995. Lag-VM-guld 1994. Par-VM-guld 1993. Fem individuella SM-guld, två i lag.
Motivering: För sitt tredje VM-guld som var ”en magnifik höjdpunkt på en strapatsrik säsong, där underläge förvandlades till triumf.” Rickardsson tillhörde de främsta kandidaterna redan efter sitt andra VM-guld 1998.

1998 Handbollslandslaget
Följande spelare fick en kopia i förgyllt silver av medaljen: Jan Stankiewicz, Thomas Sievertsson, Peter Gentzel, Magnus Wislander, Martin Boquist, Martin Frändesjö, Staffan Olsson, Magnus Andersson, Jocum Hanson-Vigerup, Pierre Thorsson, Ljubomir Vranjes, Stefan Lövgren, Johan Pettersson, Ola Lindgren, Andreas Larsson samt förbundskaptenen Bengt Johansson.
Motivering: ”För strålande EM-seger, hemförd i hårdaste konkurrens i ett pressat läge.” Ända sedan den bejublade VM-segern 1990 hade handbollslandslaget ofta varit aktuellt i bragddebatten.

1997 Ludmila Engquist, friidrott
Främsta meriter: VM-guld i Tokyo 1991, OS-guld i Atlanta 1996, VM-guld i Aten 1997.
Motivering: ”För hennes VM-seger i Aten, vunnen med glöd och precision i hårdaste konkurrens.”
Ludmila Engquist blev svensk medborgare några veckor före OS i Atlanta.

1996 Agneta Andersson och Susanne Gunnarsson, kanot
Främsta meriter: Andersson: Två OS-guld i Los Angeles 1984, OS-silver i K2 1992 i Barcelona, VM-guld i K2 1993, OS-guld i K2 i Atlanta 1996. Gunnarsson: OS-silver K4 1984, OS-silver i K2 1992, OS-guld i K2 1996.
Motivering: ”För det olympiska kanotguldet, fenomenalt och framgångsrikt samarbete på högsta nivå.”

1995 Annika Sörenstam, golf
Främsta meriter: Seger i U S Open 1995 och 1996. Rankad som världsetta 1995-96 och 1998.
Motivering: ”För oväntade och upprepade segrar, som nådda med briljans och precision gett henne ställningen som golfens världsetta.”

1994 Fotbollslandslaget
Följande spelare fick en kopia i förgyllt silver av medaljen: Thomas Ravelli, Roland Nilsson, Patrik Andersson, Joachim Björklund, Roger Ljung, Jonas Thern, Stefan Schwarz, Tomas Brolin, Klas Ingesson, Håkan Mild, Henrik Larsson, Martin Dahlin, Kennet Andersson, Jesper Blomqvist, Pontus Kåmark, Stefan Rehn, Lars Eriksson, Anders Limpar, Magnus Erlingmark, Mikael Nilsson, Magnus Hedman, Teddy Lucic samt förbundskaptenen Tommy Svensson.
Motivering: ”För den fantastiska raden av bragder i VM, lyftet för en hel nation.”
Kuriosa: Höjdpunkterna i fotbolls-VM i USA var två för svensk del: 1. Kvartsfinalen mot Rumänien, som vanns av Sverige efter en dramatisk straffläggning. Ravelli avgjorde. 2. Bronsmatchen mot Bulgarien, 4-0, en härlig uppvisning. Tiotusentals svenskar hälsade laget vid hemkomsten.

1993 Torgny Mogren, längdskidor
Främsta meriter: VM-guld på 50 km 1991 och 1993. OS-guld i stafett 1988. VM-silver på 50 km 1989. VM-guld i stafett 1987 och 1989. Totalseger i världscupen 1987. Åtta SM.
Motivering: ”För briljant VM-seger vunnen med utomordentlig viljekraft i svåraste läge.”
Kuriosa: Torgnys största stund kom vid VM i Falun 1993, när han i glänsande stil inför tiotusentals åskådare vann 50 km avslutningsdagen. Dessförinnan hade Sverige missat allt i mästerskapen.

1992 JO Waldner, bordtennis.
Främsta meriter: VM-guld i singel 1989 och 1997. OS-guld i singel 1992. Tre VM-guld i lag. Fyra EM-guld i lag.
Motivering: ”För glansfull OS-seger, högsta elegans under hårdaste tryck”.
Kuriosa: Waldner tog Sveriges enda guldmedalj vid sommarspelen i Barcelona.

1991 Pernilla Wiberg, alpint.
Främsta meriter: OS-guld: Storslalom 1992. Kombination 1994. VM-guld: Storslalom 1991. Slalom och kombination 1996. Totalseger i världscupen 1997. 11 SM.
Motivering: ”För den sensationella VM-segern i storslalom, säkrad genom ett djärvt och skickligt andraåk”.

1990 Stefan Edberg, tennis.
Främsta meriter: Singel: Segrar i Wimbledon 1988,1990, i US Open 1991, 1992, i Australian Open 1985,1987. Rankad världsetta 1990 och 1991. Fyra totalsegrar i Davis Cup. 41 internationella titlar.
Motivering:”För den dramatiska vändningen i Wimbledon-finalen och för att han i hårdaste konkurrens har etablerat sig som tennisens världsetta.”
Kuriosa: I finalen mot Boris Becker i Wimbledon låg Edberg under med 1-3 i det avgörande setet men lyckades vända matchen till sin fördel.

1989 Bordtennislandslaget
Följande spelare fick en kopia i förgyllt silver av bragdmedaljen: JO Waldner, Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Erik Lindh, Peter Karlsson.
Motivering: ”För den fantastiska VM-segern med finalen mot Kina som idrottshistorisk kulmen”.
Kuriosa: Bäste svensk i lagtävlingen var Jörgen Persson som vann samtliga sina matcher, 15-0!

1988 Tomas Gustafson, skridsko.
Främsta meriter: OS-guld på 10000 1984 och 1988, 5000 m 1988. OS-silver på 5000 m 1984. EM-guld allround 1982 och 1988. 31 SM.
Motivering: ”För två olympiska skrinnarguld och EM-titeln, höjdpunkter på en stor idrottslig karriär.”
Kuriosa: Tomas Gustafson är numera med i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).

1987 Ishockeylandslaget Tre Kronor
Följande spelare fick en kopia i förgyllt silver av bragdmedaljen: Peter Lindmark, Åke Lilljebjörn, Anders Eldebrink, Tommy Albelin, Mats Kihlström, Lars Karlsson, Peter Andersson, Robert Nordmark, Magnus Svensson, Håkan Loob, Tomas Sandström, Thom Eklund, Thomas Rundqvist, Matti Pauna, Mikael Andersson, Bengt-Åke Gustafsson, Peter Sundström, Jonas Bergqvist, Lars-Gunnar Pettersson, Håkan Södergren, Anders Carlsson, Lars Molin samt förbundskaptenerna Tommy Sandlin och Curt Lindström.
Motivering: ”För VM-segern i Wien, en bragd av högsta karat”.
Kuriosa: Ett utslag i en lokal domstol i Wien gav Tre Kronor en plats i slutronden. Där gick det bra.

1987 Marie-Helene Östlund, längdskidor
Främsta meriter: VM-guld på 20 km 1987. VM-silver på 10 km 1991. 18 SM.
Motivering: ”För VM-seger på 20 km i Oberstdorf, en bragd av högsta karat”.

1986 Thomas Johansson, brottning
Främsta meriter: VM-guld i grekisk-romersk stil 1986. OS-silver 1992. OS-brons 1988. VM-silver 1987, 1990. EM-silver 1987, 1991. 26 SM.
Motivering: ”För hans bragdfyllda seger i starkaste konkurrens”.
Kuriosa: Vid OS i Los Angeles 1984 blev Thomas Johansson avslöjad för doping och berövad sin silvermedalj. Han avstängdes i två år, men kom tillbaka efter avtjänat straff. Men han har aldrig rått på världens bäste brottare, Alexander Karelin.

1985 Patrik Sjöberg, friidrott
Främsta meriter: VM-guld 1987, OS-silver 1984 och 1992. OS-brons 1988. Åtta SM. Världsrekord (242) på Stadion 1987.
Motivering: ”För den serie bragder som hela hans fantastiska säsong inneburit med vinsterna i EM och VM inomhus samt världscupen som höjdpunkter.

1984 Gunde Svan, längdskidor
Främsta meriter: OS-guld i Sarajevo 1984 på 15 km, på 50 km i Calgary 1988. VM-guld på 30 och 50 km 1985 i Seefeld, 15 km och 50 km i 1989 i Lahtis, på 30 km 1991 i Val di Fiemme. Totalseger i världscupen 1984, 1985, 1986, 1988, 1989, 30 delsegrar. 12 SM.
Motivering: ”För en serie bragder som ställt honomi särklass inom skidåkningen, med de två OS-gulden och segern i världscupen som särskilda höjdpunkter.”
Kuriosa: Gunde Svan slutade efter VM 1991 och har därefter gjort sig känd som skidkommentator (”ståpäls”) och programledare i TV4.

1983 Håkan Carlqvist, motocross
Främsta meriter: VM-guld i 250 cc 1979 och 500 cc 1983. Fem SM.
Motivering: ”För den okuvliga energi som i en serie bragder lett fram till VM-titeln i motocrss 500 cc.”

1982 Mats Wilander, tennis
Främsta meriter: Franska mästerskapen: Tre segrar. Australian Open: Tre segrar. US Open: 1 seger.
Världsetta 1988. Tre totalsegrar i Davis Cup.
Motivering: ”För sin sensationella segerrad i de franska mästerskapen och visat sportmanship”.
Wilander var oseedad i Paris. I semifinalen beordrade han omspel av en matchboll, trots att han redan tilldömts den.

1981 Annichen Kringstad, orientering
Främsta meriter: Tre individuella VM-guld. Tre VM-guld i budkavle. Fyra segrar i femdagars. Åtta SM.
Motivering: ”För att under psykologiskt pressande omständigheter i hårdast tänkbara konkurrens och i ovan och tekniskt krävande terräng ha vunnit VM i orientering och därefter ha bidragit till segern i stafett-VM.”
Kuriosa: Sedan 1992 är Annichen Kringstad med i bragdnämnden.

1980 Thomas Wassberg, längdskidor
Främsta meriter: OS-guld på 15 km 1980,50 km 1984.VM-guld 1982 på 50 km. Fyra segrar i Holmenkollen. Totalseger i världscupen 1977. Åtta SM.
Motivering: ”För att med okuvlig segervilja ha hemfört OS-guld på 15 km och därutöver under samma säsong ha vunnit Holmenkollens 50 km och tre SM-titlar.”
Kuriosa: Wassberg tackade nej till medaljen i protest mot ett tidigare beslut. Han ansåg att juryn gjorde fel när den 1978 inte utsåg Sven-Åke Lundbäck. Under de år som gått har han inte ändrat uppfattning. Hans medalj ligger präglad och klar i ett kassaskåp på Svenska Dagbladet.

1979 Malmö FF, fotboll
Följande spelare fick miniatyrer av medaljen: Jan Möller, Magnus Andersson, Ingemar Erlandsson, Tommy Hansson, Robert Prytz, Tore Cervin, Roy Andersson, Roland Andersson, Jan-Olof Kinnvall, Staffan Tapper, Kent Jönsson, Claes Malmberg, Anders Ljungberg, Tommy Andersson, Bo Larsson, Krister Kristensson, Mats Arvidsson samt tränaren Bob Houghton och MFF-hövdingen Eric Persson.
Motivering: ”För den serie av bragder som förde MFF som första svenska lag fram till finalen i europeiska mästarcupen i fotboll.”
Kuriosa: Malmö FF föll i finalen i München mot Nottingham Forest med 0-1.

1978 Björn Borg, tennis och Ingemar Stenmark, alpint
Motivering för båda: ”För att ha genom en serie bragder ha befäst ställningen i världseliten”.
Kuriosa: Detta var första gången som SvD:s guldmedalj delades till någon person en andra gång. Många kritiker tyckte att världsmästaren på femmil i skidor, Sven-Åke Lundbäck, borde ha belönats.

1977 Frank Andersson, brottning
Främsta meriter: VM-guld i grek/romersk stil 1977, 1979,1982. Fyra EM-guld. 12 SM.
Motivering: ”För det VM i brottning han hemförde med okuvlig segervilja och stor teknisk skicklighet.”

1976 Bernt Johansson, cykel
Främsta meriter: OS-guld på 18 mil 1976. VM-guld i lagtempo 1976. 14 segrar som proffs.
Motivering: ”För att han suveränt dominerade och med frejdig kamplust vann det olympiska linjeloppet”.

1976 Anders Gärderud, friidrott
Främsta meriter: OS-guld 1976. EM-silver 1974. Fyra världsrekord. 16 SM.
Motivering: ”För att efter mångårig metodisk kamp ha nått sitt mål och vunnit olympisk guldmedalj på världsrekordtid.”
Kuriosa: Gärderud blev senare förbundskapten och tränare.

1975 Ingemar Stenmark, alpint
Främsta meriter: OS-guld i storslalom och slalom 1980. VM-guld i storslalom och slalom 1978, slalom 1982. Tre totalsegrar i alpina världscupen, sju i storslalomcupen, åtta i slalomcupen. 86 delsegrar. Nio SM.
Motivering: ”För att han med stark vilja och koncentration nått positionen som världens främste.”

1974 Björn Borg, tennis
Främsta meriter: Fem Wimbledon-vinster (1976-1980). Sex segrar i franska öppna mästerskapen. 62 internationella turneringssegrar. DC-seger 1975.
Motivering: ”För att han så snabbt slagit sin in i världseliten i tennis och stannat kvar där.”
Kuriosa: Bragdnämndens dåvarande ordförande, chefredaktör Gustaf von Platen, föreslog 1974 att beslutet skulle åtföljas av en särskild motivering. Så har det också varit sedan dess.

1973 Rolf Edling, fäktning
Främsta meriter: VM-guld i värja 1973 och 1974, OS-guld i lag 1976. Tre lag-VM-guld. Fem SM.
Motivering: ”För VM-guldet i Göteborg”

1972 Ulrika Knape, simhopp
Främsta meriter: OS-guld i häga hopp 1972. OS-silver i svikthopp 1972 och i höga hopp 1976. Två EM-guld. 39 SM.
Motivering: ”För guld och silver i München”.
Kuriosa: Ulrika Knape sitter sedan 1989 i bragdnämnden. Hennes dotter Anna Lindberg tillhör världseliten i simhopp.

1971 Stellan Bengtsson, bordtennis
Främsta meriter: VM-guld i singel 1971, VM-guld i lag 1973. VM-guld i dubbel 1973. EM-guld i singel 1972, EM-guld i lag 1968, 1970,1974,1980. Sju SM i singel.
Motivering: ”För VM-segern i singel i Nagoya”.
Kuriosa: Stellan var helt otippad före VM och beslutet i bragdnämnden fattades på 75 sekunder!

1970 Gunnar Larsson, simning
Främsta meriter: OS-guld på 200 m och 400 m medley 1972. VM guld på 200 m medley 1973. EM-guld på 400 m fritt och 200 m och 400 m medley 1970. Tre världsrekord. 32 SM.
Motivering: ”För tre EM och två världsrekord i Barcelona.”

1969 Ove Kindvall, fotboll
Främsta meriter: Nationell mästare i Sverige och Holland. Svensk skyttekung 1966. Holländsk skyttekung 1968-71. Guldbollen 1966. 43 landskamper.
Motivering: ”För de två avgörande målet i VM-kvalet mot Frankrike på Råsunda”.

1968 Toini Gustafsson, längdskidor
Främsta meriter: OS-guld 1968 på 5 och 10 km. Fyra segrar i Holmenkollen. 11 SM.
Motivering: ”För två olympiska skidguld och ett stafettsilver i Grenoble.
Kuriosa: På sommaren 1968 gifte sig Toini Gustafsson med 1962 års bragdmedaljör Assar Rönnlund. Numera är hon sjukgymnast och medlem i bragdjuryn.

1967 Gösta ”Fåglum” Pettersson, Sture Fåglum, Erik Fåglum, Tomas Fåglum, cykel.
Motivering: ”För VM i lagtempo i Heerlen, Holland.”
Kuriosa: Detta var första gången bragdmedaljen gick till ett lag.

1966 Kurt Johansson, sportskytte
Främsta meriter: VM-guld i gevär 1966. VM-silver. Fyra VM-brons. 96 SM.
Motivering: ”För VM-seger och världsrekord i Wiesbaden.”
Kuriosa: Kurt Johansson är den äldste bragdmedaljören.

1965 Kjell Johansson, bordtennis
Främsta meriter: VM-guld i lag 1973, VM-guld i dubbel 1967, 1969, 1973. VM-silver i singel 1973. EM-guld i singel 1964 och 1996. Sex SM i singel.
Motivering: ”För två EM-guld i Malmö”.

1964 Rolf Peterson, kanot
Främsta meriter: OS-guld i K1 – 1000 meter. OS-silver K1 1000 meter 1972. VM-guld K-2 500 meter 1970 och 1971. Tio SM.
Motivering: ”För OS-segern i Tokyo”.

1963 Jonny Nilsson, skridsko
Främsta meriter: OS-guld 1964 på 10.000 m. VM-guld allround 1963 (tre världsrekord). 17 SM.
Kuriosa: Jonny fick upp det svenska skridskointresset på oanade höjder.

1962 Assar Rönnlund, längdskidor
Främsta meriter: VM-guld på 15 km 1962, OS-silver på 50 km 1964. Två segrar i Holmenkollenm. 13 SM. En Vasaloppsseger.
Motivering: ”För två VM, 15 km och stafetten i Zakopane, samt segern i Holmenkollens femmil.”
Kuriosa: Rönnlund blev senare en utmärkt radiokommentator.

1961 Sten ”Storken” Lundin, motocross.
Främsta meriter: Fyra VM-guld. Tre SM.
Motivering: ”För sin totala VM-seger i 500 cc.”
Kuriosa: Därmed hade motorsportens första bragdmedaljör.

1961 Ove Fundin, speedway
Främsta meriter: 12 VM-guld individuellt och i lag. Sex SM.
Motivering: ”För VM-segern i Malmö”.

1960 Jane Cederquist, simning
Främsta meriter: OS-silver 400 m fritt. Fyra SM.
Motivering: ”För sin silvermedalj i Rom”.
Kuriosa: Jane Cederquist var den första kvinnan som fick bragdmedaljen.

1959 Agne Simonsson, fotboll
Främsta meriter: VM-silver 1958. Guldbollen 1959. 51 landskamper.
Motivering: ”För den avgörande insatsen mot England på Wembley”.
Kuriosa: Simonsson gjorde två mål och Sveriges vinst var den andra bortasegern på Wembley. Ungern hade varit först.

1958 Richard Dahl, friidrott
Främsta meriter: EM-guld 1958. Två SM-silver.
Motivering: ”För den sensationella EM-segern på Stadion.”
Kuriosa: Dahl hoppade aldrig mer så högt.

1957 Dan Waern, friidrott
Främsta meriter: EM-silver på 1500 meter 1958. 16 SM. OS-fyra 1960.
Motivering: ”För fyra drömmilar, fem svenska rekord och sex landskampssegrar”.

1956 Lars Hall, modern femkamp
Främsta meriter: OS-guld 1952 och 1956. VM-guld 1950 och 1951.
Kuriosa: Hall var den förste civilisten som tog guld i den militära grenen modern femkamp.

1956 Sixten Jernberg, längdskidor
Främsta meriter: OS-guld: 1956 på 50 km, 1960 på 30 km, 1964 på 50 km. OS-silver: 1956 på 15 km och 30 km, 1960 på 15 km. OS-brons: 1964 på 15 km. VM-guld: 1958 på 50 km. 15 SM.
Motivering: ”För guld och två silver i OS”.

1955 Sigge Eriksson, skridsko
Främsta meriter: OS-guld på 10.000 m 1956. VM-guld och EM-guld allround 1955. 16 SM.
Motivering: ”För segrarna i EM och VM, i Falun och Moskva.”

1954 Bengt Nilsson, friidrott
Främsta meriter: EM-guld 1954. Tre SM.
Motivering: ”För europeiskt rekord och EM-seger.”

1953 Bertil Antonsson, brottning
Främsta meriter: VM-guld grek/romersk stil 1950 och 1953, i fri stil 1951. 24 SM.
Motivering: ”För VM-guldet och segern över Johannes Kotkas”.

1952 Walter Nyström, friidrott
Främsta meriter: Elva SM.
Motivering: ”För sitt rekordlopp på 10 000 m.”

1951 Rune Larsson, friidrott
Främsta meriter: OS-brons 1948, 400 meter häck. Åtta SM.
Motivering: ”För avgörande insats i landskampen mot Frankrike.”

1950 Lennart Bergelin, tennis
Främsta meriter: 13 internationella turneringssegrar. 90 DC-matcher. 20 SM.
Motivering: ”För bragdvinsterna i DC-semifinalen mot Australien.”
Kuriosa: Bergelin spelade barfota i det slippriga gräset!

1949 Gert Fredriksson, kanot
Främsta meriter: OS-guld: K-1 1000 m 1948, 1952,1956, K-1 10 000 m 1948,1956. K-2 1000 m 1960. Fyra VM-guld. 32 SM.

1948 Wille Grut, modern femkamp.
Främsta meriter: OS-guld 1948. Tio SM.
Motivering: ”För OS-guldet i London”.
Kuriosa: The Times utnämnde Grut till världens främste soldat.

1947 Gösta Frändfors, brottning
Främsta meriter: VM-guld i grek/romersk stil 1947. OS-silver i fri stil 1948. 23 SM.
Motivering: ”För EM-segern i Prag”.

1946 Arvid ”Starke Arvid” Andersson, tyngdlyftning
Främsta meriter: VM-guld 1946, VM-brons 1949. 11 SM.
Motivering: ”För VM-segern i Paris, fjädervikt.”

1945 Claes Egnell, modern femkamp
Främsta meriter: Sju SM.
Motivering: ”För två SM vunna efter hård kamp för att komma i kapp efter svår skada.”

1944 Nils ”Mora-Nisse” Karlsson, längdskidor
Främsta meriter: OS-guld på 50 km 1948. Tre segrar i Holmenkollen. Nio Vasaloppssegrar. 17 SM.
Motivering: ”För den första SM-trippeln i Boden”.
Kuriosa: Mora-Nisse blev senare stor Vasaloppsgeneral och hade sportbutik i Mora.

1943 Arne Andersson, friidrott
Främsta meriter: Två världsrekord. Fyra SM.
Motivering: ”För sina världsrekord”.
Kuriosa: Andersson och Gunde Hägg (se nedan) diskvalificerades 1946 därför att de brutit mot proffsreglerna.

1942 Gunder Hägg, friidrott
Främsta meriter: 16 världsrekord. Tre SM.
Motivering: ”För tio världsrekord under samma säsong.”
Kuriosa: SvD-nämnden avgjorde frågan per telefon.

1941 Alfred ”Håsjö” Dahlqvist, längdskidor
Främsta meriter: Inofficiellt VM-guld på 18 km 1941. VM-silver 1938 på 18 km. Sju SM.
Motivering: ”För VM-segern i Lahtis.”

1940 Henry Kälarne, friidrott
Främsta meriter: OS-brons på 5000 m 1936, EM-silver på samma distans 1938. Ett världsrekord. 15 SM.
Motivering: ”För världsrekordet på 3000 m. ”
Kuriosa: Kälarne blev diskad 1946 trots att han vid den tiden lagt av.

1940 Håkan Lidman, friidrott
Främsta meriter: EM-guld 1946. EM-silver 1938. 14 SM.
Motivering: ”För europeiskt rekord och 10 landskampssegrar.”

1939 Sven Selånger, backhoppning.
Främsta meriter: OS-silver i backe 1936, VM-guld i nordisk kombination 1933. En seger
Holmenkollens backtävling.
Motivering: ”För att som förste utlänning ha segrat i Holmenkollens backtävling”.

1938 Björn Borg, simning
Främsta meriter: EM-guld på 400 meter och 1500 meter 1938. 23 SM.
Motivering: ”För de två EM-titlarna i London.”
Kuriosa: Borg blev brandmästare och sedan framgångsrik affärsman.

1937 Torsten Ullman, sportskytte.
Främsta meriter: OS-guld i fripostol 1936, VM-guld 1933, 1935, 1937, 1947, 1952. Fyra världsrekord. 44 SM.
Motivering: ”För VM-segern i Helsingfors.”

1936 Erik Larsson, längdskidor
Främsta meriter: OS-guld på 18 km 1936. Ett SM.
Motivering: ”För sensationell OS-seger.”
Kuriosa: Erik Larssons seger är en av de allra största svenska OS-skrällarna.

1935 Hans Drakenberg, fäktning
Främsta meriter: EM-guld i värjfäktning 1935. OS-silver 1936.
Motivering: ”För överraskande EM-seger i Lausanne.”

1934 Harald Andersson, friidrott
Främsta meriter: EM-guld 1934. Fyra SM. Världsrekord.
Motivering ”För världsrekordet på 52.42.”
Kuriosa: Andersson missade guldet i Berlin-OS när han fick en varbildning i handen, orsakad av ett myggbett.

1933 Sven ”Sleven” Säfwenberg, bandy
Främsta meriter: Sju SM. 17 landskamper. EM-guld i ishockey.
Motivering: ”För lysande ledarskap av IFK Uppsalas bandylag”.
Kuriosa: Kanske det underligaste bragdvalet. Uppsala vann finalen med 11-1!

1932 Ivar Johansson, brottning
Främsta meriter: OS-guld 1932 i grekisk-romersk och fri stil. OS-guld (grekisk-romersk) 1936. Nio EM-guld. 22 SM.
Motivering: ”För de två OS-gulden i Los Angeles”.
Kuriosa: Ivar Johansson satt i bastun i många timmar mellan sina guldfinaler.

1931 Sven Rydell, fotboll
Främsta meriter: OS-brons 1924. SM-guld för Örgryte 1924, 1926, 1928. 43 landskamper/49 mål.
Motivering: ”För avgörande insats i landskampen mot Danmark.”

1930 Johan Richthoff, brottning
Främsta meriter: OS-guld i fri stil 1928 och 1932. EM-guld i fri stil 1929, 1930 och i grekisk-romersk stil 1930.
Motivering: ”För EM-guld i båda stilarna”.

1929 Gillis Grafström, konståkning
Främsta meriter: OS-guld 1920, 1924, 1928. OS-silver 1932. Tre VM-titlar.
Motivering: ”För sin med elegans hemförda tredje VM-titel.”.

1929: Sven Utterström, längdskidor
Främsta meriter: OS-guld på 18 km 1932. VM-guld på på 50 km 1930. Fyra SM. Två segrar i Holmenkollen.
Motivering: ”För den första svenska femmilssegern i Holmenkollen.”
Kuriosa: Utterström fick mest pokaler i pris. När han blev äldre sålde han sin prissamling till Bodens kommun för 30 000 kr.

1928 Per-Erik ”Särna” Hedlund, längdskidor
Främsta meriter: OS-guld på 50 km 1928. Nio SM. Två Vasaloppssegrar.
Motivering: ”För femmilsguldet i St Moritz.”

1927 Sven Salén, segling
Främsta meriter: OS-brons 1936. Guldpokalvinst 1927 och 1933.
Motivering: ”För segern i seglingen om guldpokalen i USA”.

1926 Arne Borg, simning.
Främsta meriter: OS-guld 1928 på 1500 m fritt. OS-silver 1924 på 400 m och 1500 m fritt. OS-brons 1928 på 400 m fritt. Fem EM-guld. 32 världsrekord. 28 SM.
Motivering: ”För en serie världsrekord”.
Kuriosa: Borg diskvalificerades 1930 för brott mot amatörreglerna.

1926 Edwin Wide, friidrott
Främsta meriter: OS-silver på 10 000 m 1924, OS-brons på 5 000 m 1924 och 1928. Tre världsrekord. 14 SM.
Motivering: ”För segern över Paavo Nurmi och världsrekordet på två engelska mil i Berlin”.
Kuriosa: Wide dog sommaren 1996, just fyllda 100.

1925 Sten ”Sten-Pelle” Pettersson, friidrott
Främsta meriter: OS-brons 1924, 110 m häck. Två världsrekord. 31 SM
Motivering: ”Sju svenska mästerskap, fem landskampssegrar och ett världsrekord”.
Kuriosa: Åren 1945-68 satt Sten-Pelle i SvD:s guldmedaljnämnd.

Johan Olsson
shadow
shadow